h1

Islamismen ett växande problem – Josef Fransson (SD) replikerar Kristine Engström

6 maj, 2010

I SLA 100406 ger Josef Fransson (SD) en replik till Kristine Engström i ”Felciterad om muslimer”:

Svar till Kristine Engström, debatt 100427

Kristine, jag har aldrig någonsin i något sammanhang – som du skriver – påstått att ”alla muslimer är extremister”. Jag poängterar det gärna för att slippa liknande missförstånd igen; Majoriteten muslimer är inte extremister. Jag kan dock konstatera att islamsk extremism och fundamentalism växer sig allt starkare i Sverige.

Vi vet att Stockholmsmoskén ertappats sälja ljudband som propagerar för en ny utrotning av judar. Vi vet att judar just nu flyr Malmö och Sverige efter en lång tids hot, våld och attentat från muslimska grupper.

Vi vet att SUM, Sveriges unga muslimer, en väl etablerad förening, vid ett flertal tillfällen bjudit in kontroversiella imamer, kända för att förespråka dödsstraff för homosexuella, stödjer väpnad jihad och predikar förakt för judar, kristna och hinduer. Vi vet att ordföranden för ett av Sveriges största muslimska samfund – Sveriges muslimska förbund – Mahmoud Aldebe framfört krav på muslimsk särlagstiftning för att bättre anpassa Sverige till islam.

Vi vet att konstnären Lars Vilks lever under dödshot efter att han tecknat Mohammed som rondellhund och att Nerikes allehanda blev utsatta för både hot och massiva demonstrationer när tidningen i en nyhetsartikel återgav bilden. Vi vet också att pengar insamlade i Sverige finansierar terrorism i t:ex Somalia och Irak.

Ovanstående är ett axplock från de senaste åren. I den muslimska världen är ovanstående exempel inte på något sätt extrema utan snarare helt i enlighet med koranens påbud. Sätter man dock in det i en västerländsk kontext så anser i alla fall jag att dessa fenomen är både oroande och extrema. Jag tror inte att religionsfriheten var avsedd att skydda dessa tendenser. Och Nej, jag kommer inte att ”snällt acceptera alla kulturer, religioner och politiska åsikter”, som du tycks vilja göra, när de inskränker vår frihet och demokrati.

Josef Fransson
Sverigedemokraterna

h1

Mikael Wendt (FP) om moskébygget och religionsfrihet

30 april, 2010

I SLA 100430 skriver Mikael Wendt (FP) ett debattinlägg, ”Franssons okunskap”:

Diskriminerande budskap som Josef Fransson (SD) frambär i sina insändare kommer vi folkpartister envist att bemöta. De åsikter som han och hans nationalistiska vänner levererar ska inte få förstöra det Sverige som bland andra Folkpartiet varit med att bygga under lång tid. Senast var det religionsfriheten som skulle inskränkas genom att Sverigedemokraterna i Skaraborg skulle inleda en kampanj för att stoppa moskébygget i Skövde. Orsaken sades vara att en moské skulle kunna dra till sig radikala muslimer. ”Om Josef Fransson håller lika stor vakt mot extremism i Sverigedemokraterna som ledningen i den muslimska gemenskapen i Skövde gör, känner jag mig trygg. Den största faran för extremism är rädslor för varandra, isolering och utanförskap”, skrev Rune Hjelm för en tid sedan i SLA. Jag delar Runes åsikt i denna fråga.

Franssons oro bygger på häpnadsväckande okunskap om vad som gäller i svensk lagstiftning och han har en helt obefogad rädsla för människor som tänker annorlunda än han själv. Fp är det tydligaste alternativet för var och en som tar avstånd från bakåtsträvare som Josef Fransson. Sedan efterkrigstiden har liberaler verkat för demokrati, marknadsekonomi, frihandel, internationell solidaritet, välfärdsreformer, jämställdhet och Europasamverkan. Folkpartiet, liksom liberaler i andra länder, går i spetsen för kampen mot totalitära rörelser och auktoritära strömningar. Liberaler bekämpar alla former av förtryck, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett tolerant, modernt och mångkulturellt samhälle ska möjliggöra för människor, oavsett etnicitet eller tro, att utöva sin religion, kultur och traditioner. Det spelar ingen roll om du är kvinna eller man, ung eller gammal, infödd eller inflyttad. Det finns alltid plats för dig. I vårt Sverige gäller samma frihet och samma regler för alla.

MIKAEL WENDT, FP

h1

”Handelsmedlem” ger sig in i moskédebatten!

30 april, 2010

I debattartikeln ”När ska du vakna, Josef Fransson?” ger sig Kristine Engström in i debatten om moskébygget, SLA 100427:

Svar till Josef Fransson, debatt 100426. Josef Fransson, när ska du vakna upp i 2000-talet? Sverige är ett demokratiskt land där man snällt får acceptera alla kulturer, religoner och politiska åsikter, även sådana som ni har i Sverigedemokraterna, oavsett vad man tycker om dem. Varför stör det dig så mycket att man planerar att bygga en moské i Skövde, du behöver ju inte gå dit! Tycker du även att det är fel att Svenska kyrkan finns i andra länder? Varför ska du, Josef Fransson, envisas med att påstå att alla muslimer är extremister? Då är väl de kristna lika goda kålsupare med Knutby i färskt minne? Gör det alla kristna till extremister? Sverige har genom alla tider präglats av andra kulturer och religioner; varifrån kommer till exempel kristendomen? Ja inte är det Sverige. Och köttbullarna? Jo, Turkiet; ett underutvecklat land på andra sidan jordklotet enligt dig, tänk att vi har influerats av dem … Våra städer har byggts upp av tyska handelsmän, bergen i Bergslagen bröts av vallonerna och många kloster har startats av franska munkar. Så var hade Sverige varit i dag utan invandringen? Det är också intressant att du tar upp saker som jämställdhet och homo sexuellas rättigheter; detta är knappast frågor som SD kämpar för eller hur? Snarare tvärtom; fick ni bestämma helt själva så skulle kvinnan stå vid spisen och homosexualitet vara förbjudet. Så vilka är värst? Jag vill bevara Skövde som en svensk stad präglad av mångkultur och frihet, fritt från rasistiska och konservativa tankar och förbud!

KRISTINE ENGSTRÖM, Handelsmedlem

h1

SD replikerar Hjelm

24 april, 2010

Josef Fransson (SD) svarar till Rune Hjelm i SLA 100424 angående moskébygget i debattartikeln ”SD vill bevara Skövde som en svensk stad”:

Jag vill göra en sak helt klar, både för dig och för tidigare skribenter som polemiserat över mitt och Sverigedemokraternas ställningstagande mot en stormoské i Skövde. Min oro bygger inte på rädsla för det okända – snarare tvärtom. Jag har ägnat hundratals timmar åt att studera koranen, islam och dess konsekvenser. För mig är det ett stort mysterium hur alla andra partier ena sekunden propagerar för bl.a. yttrandefrihet, jämställdhet samt homosexuellas rättigheter för att sedan paradoxalt nog förbehållslöst omfamna islams expansion i vårt samhälle.

Vi har redan märkt hur man – i Sverige – slutar servera fläskkött i skolan, håller separata öppettider för män och kvinnor på de kommunala badhusen samt flyttar skolavslutningarna från kyrkan för att anpassa sig till islam. Förvisso symbolfrågor, kan tyckas, men var är den underliggande trenden på väg?

Jag tycker att det är rimligt att ifrågasätta varför så kallade ”välgörenhetsorganisationer” i underutvecklade länder på andra sidan jordklotet vill bekosta enorma moskébyggen i ett av världens rikaste länder, istället för att erbjuda den så mycket mer välbehövande egna befolkningen samhällssatsningar och ekonomisk utveckling.

Om muslimska kulturföreningen ämnar hålla rent från religiösa extremister så är det givetvis hedersamt, men tillåt mig – av empiriska skäl – tveka på att de lyckas. Hela västvärldens moderna historia har visat att islamska och västerländska värderingar är ytterst svårkompatibla och svårassimilerbara. Är Skövde verkligen så annorlunda resten av Sverige eller Europa? Jag och Sverigedemokraterna vill bevara Skövde som en svensk stad, präglad av västerländska värderingar, fritt från sharialagar och andra inskränkningar i den frihet som vi svenskar tar för givet.

Josef Fransson
Sverigedemokraterna

h1

Moskén är religionsfrihet

21 april, 2010

 I SLA 100421 skriver Rune Hjelm ett inlägg till försvar för moskébygget i ”Bra att SD håller vakt mot extremismen”.

Sverigedemokraterna i Skaraborg har inlett en kampanj för att stoppa moskébygget i Skövde. Orsaken är att en moské skulle kunna dra till sig radikala muslimer. Men vad man har för belägg för att tro det redogör man inte för, som Fredrik Hartman påpekade i fredagens SLA. Men på ett sätt är det ju bra att Josef Fransson i SD är på sin vakt mot extremistiska grupper. Och förståeligt. Inte minst genom att han själv tillhör ett politiskt parti, som befinner sig i den riskzonen. Som det parti som befinner sig längst ut på högerkanten ligger det naturligtvis nära till hands att det är dit människor med högerextrema värderingar söker sig. Bra alltså, att Josef Fransson håller vakt mot detta. Men att inskränka Sverigedemokraternas Eller andra poliska partiers demokratiska rättigheter liksom att inskränka religionsfriheten genom att förbjuda troende människor att samlas till bön och gudstjänst är ju ett väldigt dåligt sätt att bekämpa extremism.

Själv är jag troende kristen, men har många muslimska vänner. Jag har också besökt den muslimska församlingen många gånger och har haft oräkneliga samtal med mina vänner där. Och även om jag inte delar deras tro, och är medveten om många skillnader i vår tro, så känner jag samtidigt stor samhörighet med mina gudstroende vänner där. Och känner stor respekt för många vänners ödmjuka vänlighet och genomtänkta värderingar. Och om Josef Fransson håller lika stor vakt mot extremism i Sverigedemokraterna som ledningen i den muslimska gemenskapen i Skövde gör i sin gemenskap, känner jag mig trygg. Den största faran för extremism är rädslor för varandra, isolering och utanförskap. För att motverka detta har Svenska kyrkan i Ryd och muslimska kulturföreningen startat vänskapskvällar där vi möts och delar varandras tro och gemenskap. Det tror jag är ett bättre sätt att bekämpa extremism och främlingsrädslor än att sprida ogrundade rädslor för varandra. Vi kristna vill kämpa för våra kristna bröders och systrars rätt till religionsfrihet i muslimska länder. Hur ska vi kunna göra det om inte religionsfriheten respekteras i vårt eget land?

RUNE HJELM, pensionerad präst i Ryd

h1

Islamkritik är okunnighet

20 april, 2010

I SLA 100420 ger riksdagskandidaten Annika Eclund (KD) sin syn på islamkritik i debattartikeln ”När rädsla blir till politik”.

För dem som är otrygga och osäkra i sin identitet blir nya människor och nya företeelser ett hot. Det är uppenbart att fobier inför islam bygger på rädsla och osäkerhet inför det mindre kända, det mindre vana. När man är osäker och inte riktigt förstår det som sker är det lätt att utse en grupp till fiende, som upphovet till allt ont och farligt. När man själv är vilsen och inte har någon fast grund och tradition att stå på söker man en yttre motståndare. Den gemensamma kampen mot denna påhittade yttre fiende blir då den egna tryggheten, en rädslans trygghet. Kristdemokraternas trygghetsbegrepp är väsensskilt från den trygghet som bygger på rädsla. Vi kan aldrig bli trygga genom att peka ut andra människor som fiender. Vi kan inte bli trygga genom att stänga världen ute. Vi kan aldrig acceptera rädslans ideologi.

Då kristdemokraten Annika Eclund etiketterar all islamkritik som okunnighet så hade det varit intressant om hon själv redogjorde för sina egna kunskaper om islam.

h1

Insändare i SLA kritisk mot SD

16 april, 2010

I SLA 100416 skriver signaturen Fredrik Hartman en insändare, ”SD spelar på rädslor och fördomar”

Ett bemötande av Josef Franssons (SD) uttalanden i SLA den 15 april 2010.

Finns det några belägg för att ”Moskén kommer givetvis att bidra till fler radikala muslimer i området” som Fransson påstår i SLA den 15 april? Är det ens realistiskt? Hur många ”radikala muslimer” går det på varje vanlig, ansvartagande, trevlig, rolig, intelligent och ödmjuk muslim? Eller ska jag kanske skriva människa? Vad menar Fransson är så väsenskilt mellan de kristna värderingarna och de muslimska? Om man överhuvudtaget ska oroa sig över en ökad radikalisering av muslimer, så borde den oron vara större om man inte bygger en moské där de så kallade radikala kan få omges av intelligenta ansvarstagande muslimer (läs människor) som bemöter deras argument.

Om jag ska oroa mig för en radikalisering i samhället, så är min oro tusen gånger större för den radikalisering av åsikter och tolerans som partier som Sverigedemokraterna står för. I stället för att spela på sina och andras fördomar och rädslor (läs hjärnspöken) bör kanske Fransson börja jobba på att underbygga sina påståenden med fakta innan han väcker debatt. Stort grattis till moskén, önskar

FREDRIK HARTMAN